Skuggorna jagar mig i natten
Mörkret pressar ner mig mot gatan
Jag går bland de levande döda
köpslår ständigt med mitt liv
Vansinnigheten kryper på mig
desperationen gör mig galen

Vassa, vassa nålar i ett armveck
letar förtvivlat efter lugnet
Men du tror min ensamhet är en lek
att jag njuter av det kärlekslösa livet
Men titta riktigt noga under ytan
där sitter känslorna frusna till is
Jag är så ensam i natt

Kalla, kalla blickar vart jag än går
hatet skjuter pilar mot mitt hjärta
Vägen till gemenskapen är spärrad
en hastig blick och sedan kalla handen
Vad jag än gör så gör jag fel
jag passar inte in i era mönster
en massa skitsnack och skratt bakom ryggen
utstött vart jag än går
Men du har mage att säga var stark
fast du själv alltid varit så trygg
en nål i mitt armveck eller sniff av tri
det är det enda som kan få mig att glömma
Jag är så ensam i natt

(Lädernunnan)