Så har jag för första gången genomfört Göteborgsklassikern. Den avslutande cyklingen på fem mil var en baggis. Samtidigt väldigt roligt med Hisingen runt. Och aldrig har väl saltgurka smakat så gott som i depån efter 38 km. Fantastiska funktionärer, strålande solsken och så roligt att cykla. Bara man har fått ställa in växlarna, bytt bromsklossar, pumpat däcken och smort kedjan. Sedan gick det av sig själv. Efter ett bad i Delsjön, utslagen på stranden, hem till Beethovens åttonde symfoni. Avslappning.
Som barn förstod jag inte varför vuxna tränade. De kunde ju ändå inte bli något.
Och nu tycker jag mina motionslopp är minst lika roliga som när jag tränade som barn.
Simning, löpning, cykling. Klassikern. Något att minnas.
Tre medaljer hänger kvar.
Slitna av vinter och regniga dar.
