Det är sällan jag går på ishockey. Flera år sedan sist. Frölunda mötte Djurgården i Scandinavium. Stockholmsklacken sjöng hånfullt och rytmiskt: “Vi kan sjunga utan trumma! Vi kan sjunga utan trumma!”
Tänkte på det när jag såg Anna Larsdotter föreläsa från Bokmässan i år. Jag hade köpt hennes bok om stridande kvinnor och såg hennes framträdande på UR. Hon föreläste utan powerpoint. Så hon talade direkt ut till publiken, med ett manus i handen, lite gammaldags, men så skönt att höra någon som klarade av att tala utan bildspel bakom sig. En helt annan nerv, en helt annat kontakt. Och hur hon på tjugo komprimerade minuter fick med mer än de flesta föreläsare ibland lyckas med på en hel dag.
