Skriver man orden utan vokaler kan mottagaren ändå läsa, men det kräver full koncentration.
Redundansen är det överflödiga, det man kan vara utan, men som också innebär att man inte hela tiden behöver vara koncentrerad, att man kan vila ibland, att man kan smälta det man hört eller läst, kanske kan det också innebära någon form av socialt samspel, en annan sorts informationsöverföring.
Att slopa redundansen kan kortsiktigt fånga mottagarens uppmärksamhet, men långsiktigt har man förlorat något annat.
