Vi satt på min balkong hemma i Husby. Jag och min kollega som också hade bott på samma ställe med sin familj. Det var då han började berätta. Om när han och hans barn var på skolresa till Norge. Jag minns inte hur det kom sig att han började tala. Vad som ledde fram till det. Jag kände inte till det innan. Men vi satt där på balkongen i vårsolen och drack kaffe. I Husby som hör till en större stadsdel som heter Kista.
Han berättade om när bromsarna på bussen släppte. Vad han tänkte, vad han kände, och vad han gjorde. Och framförallt vad som hände sedan efteråt.
