Nej, jag har aldrig förstått ironier. Det blir för abstrakt. Jag svarar alltid som om det vore ett allvarligt menat påstående.
Sarkasmer däremot förstår jag. Det kan jag ta till mig. En sorts förstärkta ironier för personer som anar att de inte kommer att nå fram till mig annars.
Köper De jagade på Movieline. Western från 1971 med Gene Hackman. Lagar fullkornspasta al dente med tomatsås och parmesanost. Öppnar en halvflaska Masi Campofiorin (2011).
De jagade har jämförts med The Wild Bunch. Jag har aldrig uppskattat den sistnämnda trots att den räknas som en av westernklassikerna. Den är på något sätt för verklighetsnära. En epok håller på att ta slut och männen börjar bli för gamla. Bara våldet är som förut fast kanske än grövre.
Jag tycker bättre om De jagade. Det är välspelat och välregisserat. Givetvis tveksamt eller motbjudande i det moraliska agerandet, det finns inga riktiga hjältar. En ensam utsatt kvinna i en mansvärld. Hon gör motstånd men tvingas att ge sig för att överleva. Moralen har inte mycket att säga till om i en brutal verklighet.
