Jan Eriksson 2014

Jag kan fortfarande känna avslappningen, glädjen och tacksamheten efter det som hände i Sölvesborg för snart två veckor sedan. Ett lugn i kroppen som sitter kvar. Efter dessa eländiga år som varit. Det blev en vändning.

Amor et Fides!

Desmond Tutu säger i dokumentärfilmen om Olof Palme att Palme var färgblind, han såg inte skillnad på svarta och vita människor.

Kommer man in i en buss fylld med svarta personer så tittar man på den som är vit. Blicken fastnar vid det avvikande. Det är ingenting konstigt med det. Inget man behöver skämmas eller be om ursäkt för. Sedan kan man givetvis förhålla sig till detta faktum på olika sätt.

Är en pojke, en gosse, en kille och en grabb samma sak?

Ord med gemensam betydelse kan ändå ha olika begreppslig innebörd, olika konnotationer.

Ords konnotation går att mäta genom en så kallad Osgood-skala. Skalan brukar vara tre, fem eller sjugradig och innehålla ett antal motstridiga värdeord:

Stark          –  –  –  –  –     Svag
Ond            –  –  –  –  –     God
Mjuk           –  –  –  –  –     Hård
Rolig           –  –  –  –  –     Tråkig
Maskulin      –  –  –  –  –     Feminin
Intelligent    –  –  –  –  –     Ointelligent

Så var placerar vi in begreppet pojke i denna skala? Hur sätter vi kryssen? Och vad blir skillnaden gentemot ordet kille? På detta sätt får man en profil och kan mäta innehållet i ett ord i jämförelse med synonymen. Väsentligt är att detta kan se olika ut för olika grupper eller generationer. En farfar och hans barnbarn använder inte orden på samma sätt. Och ibland använder vi samma ord, men med olika begreppsligt innehåll beroende på vem vi talar med. Ibland blir ordet “narkoman” stigmatiserande och nedsättande, men i ett annat sammanhang, för samma person, neutralt eller positivt igenkännande, som i självhjälpsgruppen.

Samma yttrande kan få olika mening utifrån vem som säger det. Berättar en jude en judehistoria kan man skratta om man tycker historien är rolig. Berättar en nazist exakt samma historia skrattar man inte. Om en svart man säger “neger” eller “nigger” är det inte samma sak som om en vit man och framförallt en rasist gör det.

Ibland hör man argumentet att på 1950-talet var “neger” inget negativt uttryck. Muhammad Ali och Martin Luther King använde ordet “negro” i neutral bemärkelse. Men hade ordet samma begreppsliga innehåll för en svensk på 1950-talet? Fanns det inte en kolonial antydan eller innehåll i ordet “neger”: en muskulös person, kunde arbeta hårt under övervakning, musikalisk, stark sexualitet, bra på att idrotta, inte särskilt intelligent etc?

Någon menar att för honom betyder ordet “knarkare”, “bög” eller “neger” ingenting negativt. Då kan denna person testa sig själv med en Osgood-skala. Man kan jämföra orden “svart”, “färgad”, “neger” eller “nigger”. (Ett vanligt argument mot “färgad” är att det förutsätter att ursprungsfärgen är vit, att det vita är normaliteten.)

Vi kan inte använda orden helt och hållet som vi själva vill och efter vår egen inställning till ordets betydelse. Vi kan inte idag kalla någon för “idiot” med hänvisning till ordets ursprungliga betydelse i det gamla Grekland. Ords betydelse förändras. Vi lever i ett sammanhang med andra människor.

Och en Osgood-skala kan ibland fylla en funktion för att pröva innehållet i orden vi använder.