Lycklig den som hittar fram till Gustav Mahlers musik tidigt i livet. Så inleds Carl-Johan Malmbergs bok Nattens fågel och den nya dagen. Essäer om Gustav Mahlers symfonier (2014). Det är en vacker liten bok, bara 150 sidor, med fin text och en kärleksfull hyllning till Mahlers musik. En symfoni i taget gås igenom, jag gillar det, det är någon sorts ordning i tillvaron. Och referenser till annat än musik som litteratur, poesi och folksagor. Jag är inte musikkunnig på det sättet att jag kan ta till mig fackmannamässigt skrivna böcker om tonsättare och musikkomposition, men här fungerar det för mig. Jag vill lyssna på Mahler när jag läser om hans musik på detta sätt.
Jag har annars aldrig varit någon Mahlerfantast, jag är ju en Beethovengubbe. Fast de tre symfonier av Gustav Mahler som jag hört live har varit fantastiska. Ettan med Stig Westerberg som dirigent i Örebro konserthus. Trean med Simon Rattle och sexan med Gustavo Dudamel, bägge i Göteborgs konserthus. Carl-Johan Malmberg framhåller i sin bok den sjunde symfonin, den enda Mahlersymfoni som jag aldrig har hört…
Jag kommer att lyssna till Mahlers musik på ett annat sätt framöver.
