Under sommaren har jag läst tre serieböcker av den belgiske tecknaren Didier Comès: Tystnad, Salamandern och Eva. Svartvitt, suggestivt, skrämmande…
När jag var liten läste jag Fantomen, Asterix och Tintin. Och Illustrerade stjärnklassiker. Mest minns jag Moby Dick med inledningsraden ”Kalla mig Ismael” och de fantasieggande namnen Ahab, Queequeg, Pequod… Citaten var autentiska och jag har aldrig känt något behov av att läsa boken. Den kan inte ha varit bättre än seriealbumet.
